A girl and a blog

Värst vad dagarna passerar förbi snabbt. Jag märker knappt när det är natt respektive dag. Halvligger här i min säng, med en katt vid sidan och en dator i famnen, ja, det fattade ni nog. Har suttit och skrivit på min novell-blogg eller vafan man ska kalla den. Har även lagt upp första kapitlet, eller rättare sagt prologen. Yay för den som vill läsa. Fast jag är fortfarande orolig. Vet inte varför dock, jag vet att historien är bra. Annars skulle jag väl inte älska den? xD Nu menar jag såklart att det är Prince of Tennis som jag älskar, som historien bygger på. Åh vad ointressant det blev helt plötsligt. Vem vill läsa om småpojkar som spelar Tennis. *räcker upp handen* Ja, jag räknas nog inte. ^^'

Timmen är sen och jag borde sova. Men ändå gör jag inte det... hur kommer detta sig? Jo, såhär var det. I morse var jag för lat för att pallra mig upp och gå till skolan, så jag tog den lätta vägen ut och sjukanmälde mig. Visst, jag har ont i ryggen och mår allmänt illa. Men jag hade nog klarat av att gå ändå. Istället har man suttit och försökt pärla omöjliga bilder och skrivit på novellen samt lyssnat på musik i stora lass. Har kommit fram till att jag gillar att lyssna på An Cafe, jävla fjortis-emo-unge jag börjar bli. Men kan inte rå för det, de har härlig musik. x)

Tittar på orkidén och undrar när den ska blomma. Knoppen har blivit rätt stor och jag bara väntar på att den där vackra lila blomman ska öppna sig. suck, för att inte tala om den andra som har fem blommor på gång. Erkänn, jag är grym på att ta hand om blommor. Det har jag antagligen fått från pappas sida, mamma kan inte ta hand om växter. Stackarn, hon dödar dem bara.

Nu ska jag renskriva lite anteckningar till novellen. Hoppas på att det blir ett helt kapitel, dock tror jag inte det. Max en halv sida T_T usch vad långsamt jag skriver. Men det är en så sorglig bit jag skriver om, inte nice. Aja, ju fortare jag får det klart, desto tidigare kan jag börja skriva på de roliga bitarna av historien. De som jag inte tar med i projektarbetet men som definitivt kommer upp på nätet. :P Men om jag postar det i bloggen, det vet jag inte. Folk kommer tycka att jag är jätteskum, mer än vad jag redan är. x)

Iaf, ni som seriöst vill läsa min underbara novell/roman, skicka ett mail eller nåt så skickar jag inbjudan. Japp, så patetisk är jag och låser min blogg. Fast iofs vet man inte om man kan lita på er heller för den delen. :O !!! Ni kanske skickar vidare mina dåliga texter. Eller jag menar ju såklart mitt mästerverk. -.-'

På tal om ingenting... får ni någonsin chansen, lyssna på DAIZO. Fyfan vilken härlig röst han har. <3>