söndag 28 november 2010

Tjugo år fyllda

Då har man fyllt tjugo och det var en dag av spänning och stress. Cyklade bort till Eurostop och köpte två tårtor, en till kören och en till familjen och funderade hur jag bäst skulle frakta hem dem på cykeln. Så kom jag på att man kunde hänga dem på styret och cyklade sedan försiktigt hem i halkan.

Skyndade mig med att fixa håret och sminket innan det var dags att hoppa på bussen till kyrkan. Dock var den nästan tjugo minuter försenad så stod i kylan och skakade. :/ När jag äntligen kom fram hade de redan sjungit upp och det var totalt kaos. Sen bestämde sig tjejerna för att sjunga för mig, men det hade jag inte tid eller modet för att stå och lyssna på, så jag sprang iväg. Big Mistake! De sprang efter mig och sjöng hela vägen vilket ledde till massa blickar. ^^ De är så söta.

Konserten blev lyckad, mer eller mindre, trots att jag och Emelie satt och sjöng fejkopera under psalmerna. Jag tror att alkoholen från gårdagen gjorde sig påmind och vi flummade rejält. När det hela var över firade vi med tårta och jag bestämde mig för att Marika skulle följa med hem och fira födelsedagen.

Dock hade mamma bjudit in familjen och jag som trodde att det skulle bli en stilla middag. Så vi åkte hem till Marika först, tog en promenad i kylan med vovven. Åkte hem till oss och satt länge i rummet och bara pratade i väntan på resten av gästerna. Vi sjöng även lite singstar, fast det var inte någon battle utan vi körde duett. Och om jag får lov att säga det själv så låter vi grymt bra tillsammans. :D

Efter middagen försökte vi socialisera oss med de andra men det var inte många som pratade med oss utan de såg mest på tv så vi bestämde oss för att spela mer singstar. Kanske inte det snällaste att göra när man är host och allt, men jag var inte riktigt sugen på ett födelsedagskalas så. Vi vet alla hur det har gått de senaste tre åren. XD

När alla gäster gått hem såg vi på tv en stund och varvade ner tills vi alla började somna på soffan. Det var minst sagt en lång och stressfull dag. Men skulle inte byta bort den mot något. ^^

Fick:
Två Disneyfilmer, Skönheten och odjuret och Toy story 3
Vin
Topp
Play Doh'
Linjal x)
en, gud förbude, Hannah Montana adventskalender. XD
Pengar
fyra vackra buketter

and more to come...

Matta ne!

lördag 27 november 2010

Dagen innan den stora dagen

Igår var nästan som dan före dopparedan. Det var ju dagen innan min födelsedag och jag hade en miljon saker att göra. Dagen fick sin start klockan sju på morgonen, då var det bara att duscha och att göra sig i ordning för praktiken. Cyklade dit vid halv nio och gjorde det jag gjort hela veckan.

Vid halv två cyklade jag hem igen, gjorde i ordning mig för nästa event. Fick skjuts in till stan och så var det dags att sjunga inför pensionärerna på ett äldreboende. Det var mysigt och de uppskattade sångerna mycket. Känner dock att det kunde gått bättre. Hälften av kören hade ont i halsen och vi var inte vana vid upplägget. Men det funkade iaf.

Efteråt blev det fika och sedan en shoppingtur. Köpte lite smink och fick en jättefin topp i födelsedagspresent av min älskade Marika. Tog en evighet när man skulle testa kläder, in ut och ut genom provrummen. På och av med jackan, halsduken och sen de varma kläderna under. Phew... till slut hade vi bestämt oss för vad som passade bäst och alla gick åt varsitt håll för nästa förberedelse.

Promenerade hem till pappa och satt hos honom en stund och pratade och tog det lugnt. Väntade sedan i kylan på bussen. När man äntligen kom hem var det bara att börja fixa i rummet så att det skulle se presentabelt ut. Joel var snäll och ställde upp med att köpa lite läsk som jag kunde ha till mina drinkar.

Från början var det meningen att några tjejkompisar skulle komma över och att vi sedan skulle ut på stan. Men i sista minuten får jag veta att tre inte ska komma och en fjärde hade jag inte hört något från så antog att hon antingen glömt eller inte ville komma. Det blev lite fel i kommunikationen tydligen, så kan det ju gå.

Jag kan förstå när man inte kan komma, men det betyder inte att jag inte är sårad. Så vid åtta kom mina två sista gäster som trotsade väder och tröttheten efter att ha jobbat hela dagen, Marika och Linda. Fick ännu en födelsedagspresent, en vinflaska och en jättesöt bild med en gullig text som Linda gjort.

Berättade om de ändrade planerna och vi bestämde oss för att ändra lite mer i planen. Så istället för att gå ut kallade vi hit Hanna och Emelie. Det blev fler födelsedagspresenter och en vacker bukett blommor. Vi pratade och spelade singstar. Men jag undrar inte om den bästa biten var när vi sjöng olika musikallåtar och fjantade runt. Efter det misslyckande som min första plan var så var det en sån underbar känsla att det blev lyckat.

Jag älskar er verkligen mina underbara vänner. Jag tror inte att de inser hur underbara de är.

skriver kanske mer ikväll eller får ni veta hur min födelsedag gick imorgon. :)

Matte na!

måndag 22 november 2010

Idag har varit en sådan typisk dag när man känner att man inte vill göra något annat än slappa och slippa ansvar och alla måsten. Så när jag steg upp vid halv två, frågade jag direkt Joel om han hade lust att spela lite Left 4 Dead och sen satt vi i flera timmar och spelade igenom flera campaigns på normal, inte expert idag, det tar vi en annan dag :P Sen när mamma slutat spela nintendo, spelade vi Rayman på det gamla playstationet. Shit vad gammal den är och fan vad den laggar. x) Men i och med att det inte går att spara när man spelar på ps2 får man helt enkelt nöja sig med det gamla. Det funkar ju och den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Timmarna rusade iväg och plötsligt var klockan alldeles för mycket. Då var det bara att kasta sig in i duschen och sen göra sig i ordning för sängen. Men först ska jag fixa lite musik i mobilen så att man har något att lyssna på den korta sträckan till och från praktiken. ^^

Matte na!

lördag 20 november 2010

Det var ju ett tag sedan man skrev och egentligen har inte mycket hänt. Veckan började på riktigt i tisdags när det var dags att sticka iväg till praktiken, får sovmorgon så det är ett riktigt plus. Att jag sen jobbar till halv sex-sex kan man ju fundera över. Är alltid trött när jag kommer hem om kvällarna, men praktiken är helt okej. Trevliga människor och arbetsuppgifter som i längden skulle kunna kännas långrandiga, men jag trivs ändå. Denna vecka har mitt främsta arbete utförts ute på lagret och det har varit intressant och roligt. Blev bjuden på lunch två gånger och fick äta god mat, till skillnad från den man ibland kunde få när man fortfarande gick i skolan. ^^'

På fritiden har dagarna spenderats hemma med familjen. Fast har gått och lagt mig relativt tidigt jämfört med innan. Torsdag hade vi kör som vanligt och vi fick äntligen sjunga Carol of the Bells, även om det inte blev som vi ville. Men med lite övning och övertalning kommer det att bli skitbra! :D

Igår var den enda dagen i veckan som var annorlunda. En på jobbet skulle sluta så vi hade middag tillsammans. Sen när vi kom tillbaka hade jag den stora oturen att tappa min piercingkula som rullade rätt under en hylla. Fan, var min första tanke och jag började direkt fundera över hur jag skulle göra. Hade antagligen inte haft tid att sticka och köpa en ny kula så blev smått panikslagen. Men det löste sig och ingen skada skedd. När jag kom hem från jobbet ringde Linda nästan direkt och tvingade mig komma till fliken. Fick först stå och vänta på bussen i vad som kändes som en evighet, sen gå genom slask och vattenpölar men det gick bra.

Vi beställde pizza och lekte lite lekar och tävlade. Det var mycket roligare än jag förväntat mig och vi hade bra sammanhållning i laget. Vi hade egentligen planerat en utekväll men det blev aldrig av och kvällen fick avslutas med aftonbön med levande ljus. Fick skjuts hem och såg på film med familjen, sen väntade sängen som var otroligt välkomnande.

Idag ska jag spela sims och spendera dagen med vänner och flumma. :D Får se hur det går!

söndag 14 november 2010

69 är inte ett okej nummer

Om det inte vore för den jäkla betongväggen skulle jag sluppit ha endast 69 bilder på väggarna i rummet. Usch sicket vulgärt nummer, gillar det inte. Samtidigt tänker jag att jag kanske ska ta bort en bild, men då blir frågan istället: vilken?

När man inte har ett liv får man såhär trevliga problem som dyker upp på vägen och skapar obalans. Nog om det, dagen spenderades som vanligt i hemmet. Började dagen någon gång vid lunch och hade ingen ork i kroppen. Men efter gnäll från mammas sida satte jag igång och städade rummet. Att det blev städat är en bedrift i sig.

På kvällen kom två sötnosar på besök och vi spenderade kvällen inne på Joels rum och spelade som vanligt. Fick även äran att visa upp älskade Left 4 Dead och hoppades att de tyckte att det var kul. Ska förstöra hela Joels eftermiddag imorgon genom att tvinga honom spela. :D Yay!

Men på förmiddagen ska det bli mässa i AB kyrkan, fast jag är inte solist denna gången. Läste du mina tidigare inlägg visste du antagligen redan detta, även om det inte spelar någon roll...

På tal om ingenting, mitt paket är i Halmstad. Grrr för att man inte fått hem det än. Beställde det i onsdags från Japan. Fick mail om att det blivit skickat i torsdags och efter att jag sökt upp paketet fick jag reda på att den var framme. Så förhoppningsvis får jag min present på måndag, men borde inte få öppna den förrän lördagen veckan därpå. Usch! Kan jag vänta så länge? inte en chans...

Ja det är sånt här jag gör på nätterna när jag borde ligga i sängen och drömma vackra drömmar. Men jag ska göra det om en stund. Lär ju inte kunna somna ändå och det slutar med att jag sätter igång en film och glor på den istället. Bara jag inte är för trött imorgon. XD

Matte na!



tisdag 9 november 2010

Hello brandnew day, hello amazing day!

lyssna på låten istället för att fundera över titeln. ;)
Brandnew Heaven - Seishun Soda

De senaste dagarna har varit skumma på sitt sätt. I fredags spenderade jag kvällen med sötnosen och vi beställde hem lite mat och såg på film efter att ha pratat om allt möjligt. Filmen på tv.n var egentligen rätt tråkig, men det var en feel-good film och vi bestämde oss för att se hela trots att vi båda satt och gäspade genom halva filmen. x) När det blev dags att ta sig hem hörde jag ett konstigt ljud från cykeln och insåg att jag fått punktering. Aja, bara att traska hem då. Lördagen var seg och jag spelade som vanligt med Joel. Söndagen kom och gick. Sjöng under mässan och var lika älskad som alltid. Ska dit på söndag igen fast drar med mig kören då :)

Sen kom måndagen... Vaknade alldeles för sent och kom på att jag skulle ringa runt. Sagt och gjort. Sen fick jag skynda mig bort till arbetsförmedlingen för att hämta ett papper till praktiken och efter det lämnade jag böckerna på biblioteket. Betalade förseningsavgiften och skyndade bort till pianoövningen, som jag var en halvtimme för sen till. T_T spelade igenom läxan och fick två nya till nästa vecka. Åkte hem och fick äntligen andas ut. Tills det var dags att åka och handla. Blev istället att jag handlade kläder till mig själv, inte bra x) Som avslutning på dagen såg jag och mamma på film, men såklart skulle hon somna mitt i, så vi avslutar förhoppningsvis den ikväll.

Idag spenderade jag eftermiddagen med att cykla bort till praktiken och lämna papper, sen var jag med Marika i fliken. Kände mig lite skyldig när det var dags att gå, stackars Jesper blev helt lämnad ensam x) Men vad ska man göra? Maten var ju färdig hemma ^^ Spelade även lite idag, men Joel bara surade så får försöka en annan dag. :P

Matte na!

torsdag 4 november 2010

The Cove - en film om människans brutalitet och girighet

Äcklad, förfärad, förskräckt och ledsen... bara några av känslorna som jag känner i skrivande stund. Nyss satt jag som fastklistrad vid TV:en och hörde hur skrikande delfiner slaktades och hur det blåa havet färgades rött av blod på mindre än några sekunder.

Mamma berättade om en dokumentär hon sett igår kväll/natt. En film om delfinslakt i Japan som spelades in förra året. Hon ville att jag skulle se på det ikväll, då det skulle gå i repris, och jag var inte säker på om jag ville se det. Inte för att jag är så patetisk att jag tror att det inte händer eller att jag inte behöver tro det jag inte ser med mina egna ögon. Nej, jag ville inte se därför att jag visste hur fruktansvärt hemskt det skulle vara.

Men när programmet ändå gick igång kunde jag inte låta bli att sätta mig ner och titta på hela programmet. Vid vissa klipp kände jag hur tårarna stack i ögonen och jag ville bara stänga ute världen och låtsas som att det jag såg inte var verkligt. Men jag tvingade mig själv att titta, var tvungen att se hur äckliga människor kan vara.

Jag, som lever som kristen protestant, vill gärna tro att det finns gott i alla människor. Men när jag såg på många av männen i filmen frågade jag mig själv om min tro hade fel. Fanns det något gott i de här människorna? Jag vet inte, det syntes verkligen inte. "Private area!", "No photos!" ropade de åt fotograferna och personerna från dokumentären och när de slaktade de stackars hjälplösa djuren skrattade de bara och högg brutalt delfinerna i ryggraden med sina harpuner samtidigt som man stod och påstod att köttet var säkert att äta och serverade de på skolor där man tvingade barnen att äta upp allt.

Man pratade med olika "experter" som hävdade att delfinkött inte var så farligt som personerna från dokumentären påstod. Det är nämligen så att delfiner har mycket kvicksilver, som är giftigt, i sig - och om vi människor får i oss för stor halt kvicksilver, kan vi dö. Japan hade tidigare ett liknande problem: Minamotosjukan. Industriutsläpp på 50-talet ledde till att personer förgiftades och att barn föddes med olika neurologiska sjukdomar såsom, blindhet, dövhet, kroppar som inte utvecklades normalt. Samma sak kommer att hända igen om man inte slutar äta delfinkött.

Fiskarna och regeringen hävdar att det är en del av den japanska kulturen att jaga och äta delfin - något som absolut inte stämmer enligt andra japaner som var med i dokumentären. Fiskarna säger detta då det är förmånligt för dem. Det skulle ju verka lite dumt om de sa att kultur och tradition inte hade något att göra med saken eller hur? Vidare mörkläggs mycket av val- och delfinslakten av regeringen och Japans invånare verkar helt ovetandes om vad som händer. Visst i vårat avlånga land kan vi inte förstå att det ens skulle kunna hända eftersom vi har yttrandefrihet vilket, om jag förstått det hela rätt, Japan också har. Men här kan man inte mörklägga på riktigt samma sätt.

Dokumentär teamet, som sätter sin egna frihet i riskzonen, planerade länge hur de skulle fixa fram bevis och lyckades sedan placera ut dolda kameror som skulle filma slakten. Med hjälp av två professionella dykare lyckades de sätta ner en inspelare som fångade delfinernas ljudvågor och man satte även ut undervattenskameror. Men det var inte en enkel uppgift då teamet många gånger fick problem med myndigheterna som misstänkte att de försökte filma de förbjudna platserna och de ljög om sin vistelse i landet.

Självklart måste det här ut. Världen måste se vad som sker bakom stängda grindar. Gömt i viken, slaktar dem oskyldiga djur - varför? Fiskarna själva säger att myndigheterna gett dem ordern att döda djuren eftersom de räknas som skadedjur. Har ni någonsin hört det? När man säger skadedjur tänker jag på insekter, parasiter, råttor kanske men aldrig i mina tjugo år har jag hört att delfiner och valar skulle vara skadedjur. Det ger oss nästa fråga, varför har de fått denna benämning? Jo, därför att de äter upp all fisk för människorna.

Men varför har vi kunnat leva i symbios med djuren förr? Varför tog inte fisken slut tidigare? Kanske om vi inte tog för oss av naturens resurser så mycket som vi gör idag skulle de här problemen inte finnas. Men varför fattar inte folk det? Varför tror alla att vi är de sista människorna på jorden och att vi har rätt till allt levande som finns, vad kommer att hända med våra efterlevande om vi inte tar ställning nu? Haven kommer att dö ut och hela ekosystem kommer att kollapsa och det kommer leda till att vi, människor, också dör ut. Visst vore det hemskt? För vi människor är ju det viktigaste på jordens yta. Vem fan bryr sig om djuren och naturen? Nä inte fan har de samma rätt till jorden som vi. Vi står över alla lagar och regler. Vi står över gudarna och har rätt till planeten. Men vem försöker vi lura egentligen?

Filmen finns under begränsad tid tillgänglig att se på SVTplay men den går även att hitta på youtube så om ni inte redan sett det, gör er själva en tjänst och titta på den. För även om den är fruktansvärd behöver man se den för att verkligen förstå och för att få ett grepp om vad det är som händer.


"The Cove" Trailern:

måndag 1 november 2010

När jag öppnade ögonen i söndags morse ville jag genast återvända till sömnen och låtsas som att jag inte var medveten om vilken dag det var. Om det bara hade varit så enkelt. Men en lugnande faktor var ju att det var dags att återgå till vintertid och jag tjänade en timme och slapp stressa. Okej, ni kanske inte vet vad det var jag skulle göra denna speciella dag... jag hade nämligen blivit utvald att vara solist under ett dop.

Så stod man där framför församlingen och familjen vars barn skulle döpas. För att inte tala om två muppar som spelade in sångerna. ^^' Pianot började spela och även om mina ben darrade som asplöv i vinden sjöng jag fram noterna och när allt var över fick jag applåder och främlingar kramade om mig och berömde mig. Wow... vilken känsla. Jag börjar förstå allt mer att detta är något jag borde syssla mer med. Om det bara vore så enkelt. :P

Fick skjuts hem och slappade efter det. Spelade med Joel och nu är det äntligen min tur att få lite achievements på Left 4 Dead. Har 35 av 65 så det går framåt :D Kan ju meddela att jag lyckades skjuta "the witch" med ett enda skott i pannan. Inte alla som klarar det. Särskilt jobbigt är det när man dessutom bara får en chans då hon dödar en med ett hugg från sina monsterklor :D underbart spel det där. Lyckades för första gången skrämma slag på mig själv när jag missade att en hunter stod framför mig. Så det var ju bara en tidsfråga innan han kastade sig över mig. XD Men joel räddade mig som alltid. Men ändå var det jag som gjorde bäst ifrån mig i slutändan :D

Måndagen kom och gick. Det var ju meningen att jag skulle på övning, men det blev inte av :( mådde inte bra. Mår fortfarande inte bra. Har ont i örat av okänd anledning så får ta en tripp till doktorn imorgon. Hör inte så bra på det örat heller. O_O Inte bra.

Men något trevligt istället kanske? Nu är det en ny månad och sista månaden på hösten. Och vad betyder det? Att fröken fyller år om bara 26 dagar. :O Nej nej nej! Inte än. Har inga planer för vad som ska hända den magiska dagen. Jo förresten det har jag. Ska ju sjunga in advent med kören :D Undrar om vi ska gå med i tåget i år... blir det något? Antagligen xP Men kom och lyssna om ni kan. Det är ju trots allt min 20-årsdag :D Det måste firas.

Matte na!