Slask!

Julen närmar sig och jag sitter på biblioteket i min numera hemstad och tänker: Jag har fan inte gjort i ordning någonting inför julen!

Beror på det på lathet? Ja och nej. Har inga pengar att köpa julklappar eller dekorationer. Då slog den underbara tanken mig att jag skulle kunna göra mina egna pynt. Men har inget material ändå. XD Men fan vad misslyckad man ska vara!

Och någon vacker snö är det inte direkt ute. Det är så varmt att allt smälter och det är bara halt och eländigt. Men vad kan man göra. Lyssnar på regnet som smattrar mot rutan. Det är inte rätt. Det ska ju vara snöflingor som faller inte det här skitet. T_T

Längtar bara till julen nu. Vill öppna lite klappar och äta god mat med mysiga människor. Med lite tur kommer svärföräldrarna gjort klar det mesta i köket så vi slipper sitta mitt i ett renoveringsobjekt, aka köket. :P

Hoppas även att det blivit kallt nog så att snön håller sig kvar så att man kan åka pulka. Är så sjukt sugen på det nu. Men men orkar inte skriva mer. Nu ska jag springa lite ärenden och sen ska jag hem till lägenheten och vänta in min älskade som är på praktik.

Tack och hej!

Känns som en evighet sen jag skrev en rad i min så kallade blogg. Livet flyter på och vi klarar oss bra utan internet, men visst är det skönt att ibland få se vad som händer i världen utanför vår lägenhet. Inte många som ringer och har verkligen inte råd att ringa runt.

Idag snyltar vi lite hos svärföräldrarna. Men vi gjorde en bra deal - vi, eller rättare sagt, Robin lagar maten så får jag vara trevligt sällskap till de andra. Men kommer tillbaka på måndag och då ska jag jobba.

Men men, snart är det dags för födelsedagen. Vet inte om jag vågar se fram emot den. De senaste åren har varit lite av en katastrof. :/ Sen blir man bara äldre och det ser jag verkligen inte fram emot. Usch!!

I annat fall önskar jag mig inget speciellt. Bara ett Bamse-spel som vi brukade spela när vi var små. Tihi, är sådär löjligt barnslig, men jag bryr mig verkligen inte om det. :D

Fröken hamnade på sjukhus...

Med urinvägsinfektion som stigit upp till njurarna kan man inget annat än tycka synd om sig själv. Ryggen värker och mår illa. Fryser också, jävla helvete alltså.

Lyssnar på min och Robins låt och känner hur tårarna sticker i ögonen. Det är bara för en natt men det känns så fel. Vill vara hemma hos honom, vill att han värmer mig när jag fryser och tar hand om mig när jag mår dåligt. Sen finns det ju alltid en risk att jag inte är frisk nog att åka hem än...

Hela gårdagen har varit ett riktigt helvete. Vaknade vid halv sex med världens smärtor så fick ta smärtdämpande direkt och sen försöka somna om. Gick upp vid halv tio och kunde knappt röra mig så la mig i soffan och såg på en film. Robin var tvungen att åka till sina föräldrar för att hämta lite papper och under tiden blev jag bara sämre och sämre. Började frossa och hela kroppen värkte, kunde knappt resa mig upp och varje steg jag tog stack som tusen knivar i ryggen på mig.

Lyckades ringa mamma och hon försökte ringa upp Robin så att han kunde komma hem igen. Blotta tanken på att vara ensam i en sådan situation skrämde mig till tårar och jag blev allt mer hysterisk som klockan tickade iväg. På andra sidan luren bad mamma mig hela tiden att lugna ner mig och efter vad som kändes som en evighet kom Robin. Vi fick skjuts upp till akuten av Robert som kört från Borlänge bara för att hjälpa oss så står i evig tacksamhet till honom. Ibland inser man inte hur beroende man är av bil alltså.

På akuten hänvisades vi till infektionsmottagningen och det konstaterades att jag hade 39,4 i feber. I vilket fall som hade vi tur att det inte var mycket folk på mottagningen så vi fick hjälp relativt fort och de tog en massa prover på mig. Sen efter ännu en väntan bestämdes det att jag skulle stanna över natten så jag kördes ner till avdelningen och fick dropp och antibiotika. Robin höll mig sällskap större delen av kvällen, han åkte även hem och hämtade datorn, en god bok, lite filmer och så mina hörlurar - mega important säger jag bara.

Fick fruktansvärd värk och började frysa så fick extra täcke och sen tittade vi på South Park och mumsade på smörgåsar och te. Vid nio gick Robin hem och jag kände mig väldigt ensam. Ändå delar jag rum med en annan kvinna, men pratar inte direkt med henne. Har liksom inget att prata om så det känns rätt meningslöst. Sov en stund mellan elva och tolv eftersom jag visste att jag skulle få mer antibiotika då sen fick jag hög feber igen och var tvungen att byta om till torra kläder. Allt som allt sov jag kanske en fyra timmar under natten så resten spenderades med att lyssna på musik för att få tiden att gå.

Längtar hem men känner ändå att jag är i goda händer. Hade inte varit fel med lite sällskap bara. :P

Från Hallänning till Dalkulla

Det är aldrig lätt när man tar stora steg i livet. För er som följt min blogg eller som funnits i min närhet vet att jag planerat att flytta ihop med Robin i Falun. Och nu har det hänt, eller ja, vi flyttade ju i fredags - den 23 September 2011.

Det var en lång bilresa genom landet och strax efter att vi lämnat Motala såg vi att vägen mot Örebro var avstängd. Istället fick vi ta en omväg på fem mil och hamnade nästan mitt ute i skogen med en tom tank. Lyckligtvis hittade vi en bensinstation och det slutade gott. Men aldrig i mitt liv har jag varit med om en sån lång resa. Vi åkte från Halmstad vid elva - tolv tiden och kom inte hem till Robins föräldrar förrän halvtio - tio på kvällen. Men sen är det ju faktiskt så att det tar längre tid att köra med släp.

Så när vi kommit fram till Falun var det bara att lasta in alla saker i lägenheten och vi fick god hjälp av Carl och hans flickvän Lena. Så otroligt skönt att få hjälp alltså. Hade en hel del lådor och speciellt lätta var de inte.

På lördagen åkte vi till Ikea med Robert. Inköpslistan var hur lång som helst!
Soffa
Bord
Tv-bänk
Bokhylla x3
Lampa x3
byrå x2
Sittpuff
Dörrmatta - för 4:- XD
Kuddar
Stekpanna x2
Besticklåda
Pall
Papperskorg
Sängkläder
Överkast
etc...

Jag var en smula orolig för om vi skulle lyckas packa in alla varor i bilen, men jag litade ändå på killarna. Så en fullastad bil senare och mat i magen åkte vi tillbaka till Falun och bar upp alla möbler och saker i den redan överfyllda lägenheten. Senare på kvällen hjälpte jag Robin bygga upp soffan och bordet. Sen sov vi vår första natt i lägenheten i vår nya fina säng.

Dagarna som följde spenderades i lägenheten och då byggde vi ihop resten av möblerna. På söndagskvällen hade vi även finbesök av Carl och Lena. Då blev det middag och sen hjälpte de oss att slänga allt skräp från alla kartonger. På måndagen sprang vi ärenden i stan. Arbetsförmedlingen, vägledningscentrum, handlade och hade oss. Man var helt slut och sen skulle man hem och ordna ännu mer. För trots att vi jobbar på hårt hela tiden tar liksom inte sakerna slut. Vi måste fortfarande packa upp en hel del lådor och sen ta upp dem på vinden. Ska inte slänga bort bra lådor som man kan använda. ^^'

Men nu ska jag berätta lite om de fina presenterna vi fått. :) Bl.a. en dammsugare, städset, strykbräda, strykjärn och vattenkokare, två madrasser till sängen, en flaska till olja ^^ och så ett jättefint paket från Jonathan och Matilda fyllt med härligheter. Men tycker fortfarande att det var alldeles för mycket.

I alla fall så fick vi våra stolar idag. Bordet fick inte plats i bilen så får se när vi hämtar det. Helst imorgon då det är sista dagen så vi får se om vi hittar någon som känner sig manad. Ska bli skönt att äntligen kunna äta mat i matsalen, ser otroligt tomt ut just nu. x)

Skriver mer vid ett senare tillfälle.

Bye for now.

Fika med gulliga tjejer

Var iväg på Eurostop och fikade med tre vackra tjejer. Var väldans mysigt men tiden bara sprang iväg och sen var man på väg hem igen. T_T Måste hinna träffa dem igen innan det är dags att dra hem till Falun. Det är en slags hatkärlek jag känner inför att flytta.

Så oerhört underbart att få gå vidare med sitt liv och slippa känna att man står och stampar på samma plats hela tiden. Men sen kommer man långt från familjen och vännerna. Men tror ändå att det kommer att väga över att få komma vidare med livet. Det är så tragiskt när man ser på bekanta som stått och stampat på samma ruta i flera år. Sen klagar de på andra som genomgår förändringar - för det är ju så livet fungerar. Man ska gå vidare, utvecklas.

Iaf, som vanligt pratade vi om allt möjligt och innan vi visste ordet av det hade hela tre timmar gått och personalen väntade på att vi skulle gå så att de kunde stänga. Smart att inte bara säga det. XD Jag hade inte tagit illa upp, det får man ju som kund respektera. ^^'

Nu när man är hemma igen ska jag bara ta det lugnt och se på när Joel spelar eller nåt. x)

Bye for now...

Idag fick älsklingen nycklarna till lägenheten och har redan börjat lämna saker där. Senare under veckan ska han måla om med god hjälp från vänner, hoppas jag iaf XD sen kommer han ner i slutet av veckan. Så bär det av nästa vecka. Är inte riktigt säker på vilken dag det blir, får vänta på skjutsen liksom. :)

Har nästintill packat färdigt mina grejer, är lite småsaker kvar som ska packas ner inom en snar framtid. Undrar hur allt ska få plats... I värsta fall får vissa saker stanna kvar som inte är jätte akuta, som saker från när man var mindre. :P

Det jobbiga med flytten är ju att jag missar födelsedagskalas hit och dit. Min älskade Ika fyller ju år och det missar jag helt. T_T Snacka om att vara en dålig vän. Var ju sjuk när hennes pojkvän fyllde år. Men de får gärna komma på min födelsedag om de vill. :P Fast det kanske inte är så många som vill resa så långt bara för en sån sak?? Kostar ju rätt mycket också, kanske lite billigare för de med bil i och för sig. x)

Men nu ska jag fortsätta spela i väntan på att sötnosen ringer.

Tills dess, bye for now!

Min tid som Halmstad-bo rinner ut och snart bär det av till Dalarna. Vem hade trott det för ett halvår sedan? Har packat för fullt de senaste dagarna och slängt och sorterat i stort sett alla mina saker.

Väldigt intressant att se hur mycket man lyckas samla på sig under så många år. Och då har man ändå rensat igenom sakerna vid de tillfällen som vi flyttat. Vilket är tre gånger. xP Ändå har jag lyckats packa ner ett flertal lådor i olika storlekar, vilket gör det svårt att bedöma hur mycket det egentligen är.

Köpte ett par kängor idag. De kommer i alla fall behövas nu i vinter. Kommer att bli en helt annan upplevelse från hur vi har det här i Halmstad. Kängorna var ju mer viktiga än de andra kläderna jag köpt den senaste månaden. :P Har blivit ett antal tröjor hit och dit, några byxor och annat smått och gott. Har konstaterat att jag har rätt mycket kläder och nu har det äntligen blivit roligt att hitta på nya sätt att matcha kläderna, för för en gångs skull känns det bra att bära dem. Känner mig inte lika tjock och eländig som innan. Kan ju bero på att jag faktiskt gått ner i vikt, hur det gått till vet jag inte. Eller har ju en viss aning, ingen direkt nyhet att träning leder till en slankare kropp. Hihi ^^'

Får se när jag får tid till nästa uppdatering. Händer inte så mycket i mitt liv egentligen. Under tiden som jag väntar och inte packar och har mig, spelar jag. Left 4 Dead såklart, finns inget annat spel som har mig lika fångad. Och för varje gång vi spelar, Joel och jag, försöker vi komma på fler sätt att utmana oss själva. Just nu spelar vi med Realism Mode, vilket innebär att om man dör under en bana, kommer man inte tillbaka förrän på nästa. Dvs om man inte bär på defibrillators. Vilket vi oftast inte gör. ^^'

Vidare måste man vara mycket bättre på att sikta i och med att man bara kan döda en zombie genom att förstöra hjärnan, inget nytt där, de flesta vet detta. :) Sen har man ingen hjälp som talar om vart dina medspelare befinner sig på banan eller vad det finns för items att plocka upp. Så det gäller att ha ögonen öppna för detaljer.

För att göra det ännu svårare har vi dessutom stängt av alla hjälptexter som talar om vad det är för monster som närmar sig. Vilket betyder att vi måste lita till det vi hör. Men det gör också att man är mer på alerten och håller ihop som en grupp. Inte kul att springa iväg ensam om det visar sig att man har en hunter framför eller bakom sig.

Slutligen, kör vi med vår egen musik, eller ja musik från Day of the Dead och Dawn of the Dead. Men även lite blandat från Resident Evil spelen och annat zombie-relaterat.

Nu ska jag sova.