Längtar

Nu sitter vi här igen och allt jag kan tänka på är hur dum jag ser ut. Visst, det är säkert bara min fantasi men hur kan jag vara säker? Natten kändes kall och ensam, hur kan det vara så egentligen? Vi ser varandra bara genom linsen, hör varandra genom högtalarna men ändå känns han så nära. Som om han sitter här hos mig, det enda som saknas är att han lägger sina armar om mig. Men det går ju inte...

Vill att tiden ska springa iväg, att veckor ska passera och vill att han fortsätter längta tills jag loggar in så att vi får spendera timmar med att bara se på varandra och prata om vad som än faller oss in.

Längtar...