När jag vaknade i förmiddags frågade jag mig själv vart mitt täcke hade försvunnit. Av någon okänd anledning hade jag sparkat av den under natten och sen sovit med överkastet. Ibland gör man allt skumma saker. När jag sen gick upp såg jag en stund på tv och gjorde i ordning mig för att gå till affären. Kan ju inte gå i pyjamas eller hur?
Med min vanliga tur regnade det ute och så var det slaskigt. Men det kunde man ju nästan räkna med. Samtidigt så är jag bara glad att det börjar smälta för med lite tur så kanske det äntligen blir vår. Känner ju att dagarna börjar bli längre. Även om solen inte skiner på en klar himmel vet man att den gömmer sig bakom molnen.
Så iaf, tillbaka till dagen. Joel och jag traskade hem i regnet med tunga matkassar och så kommer en bil, körandes i högfart och skvätter ner både mig och Joel. Inte så trevligt, men vi dog inte av det iaf. Mamma lagade härlig spagetti och köttfärssås och jag spelade SNES, som vanligt. En mupp som heter Jonte kom på besök och höll Joel sällskap senare under kvällen. Jag satt i mitt rum och såg på anime och sjöng för mig själv.
Mitt i allt hörde jag hur någon plötsligt ryckte tag i handtaget till ytterdörren och sedan följde en ringning. Som normalt gick jag för att se vem det var, men det var mörkt i trappen och personen hade inte en tanke på att tända lampan. Jag avvaktade och stod tyst och betraktade främlingen så gott det gick i mörkret. Till slut tände mannen lampan och började bulta på dörren. Då jag inte kände igenom honom och med tanke på hur han vinglade runt vågade jag inte öppna dörren utan stod och bara stirrade på honom. Han tog fram en nyckel, tror jag - lite svårt att se genom kikhålet. Så gick mannen bort till dörren vid sidan om våran och försökte öppna där istället. När han fattade att han inte kunde öppna dörren gick han tillbaka till vår dörr, bultade och ropade åt oss att släppa in honom. Joel kom till vår allas räddning och svarade åt mannen med en mörk röst. Jag och Jonte stod i bakgrunden och höll oss för skratt. Det var så komiskt när Joel skulle låta som en sur gammal gubbe och förklara att mannen gått fel. Inte ens mamma kunde hålla sig utan vi stod alla till slut och bara skrattade. Till slut fattade den fulle mannen att han gått fel och gick ut på gården. Det var kul men lite smått läskigt.
Pratade även med Susanna, det var länge sen känns det som. Men sen kan det vara för att jag inte sitter vid datorn lika mycket längre. Händer ju ingenting och jag får jämt dåligt samvete när jag sitter här. Vet ju att jag fortfarande inte skrivit färdigt novellen fast jag hela tiden säger att jag ska göra det. Men kan ju inte hjälpa att det som finns i huvudet inte kommer ner på papper. Vet helt enkelt inte hur jag ska formulera mina tankar. Skulle jag ens försöka skulle det bli som att skriva ett telegram.
Kvällen fortsatte och datorn segade sig som vanligt. Blev att jag istället såg på en film med mamma och Joel, eller iaf slutet av den. Sen såg jag mer anime i rummet samt uppdaterade min lista över animer jag sett. Inte så mkt, men heller inte så lite. ^^
men nu avslutar jag här och ska strax stänga av datorn och sova.
Med min vanliga tur regnade det ute och så var det slaskigt. Men det kunde man ju nästan räkna med. Samtidigt så är jag bara glad att det börjar smälta för med lite tur så kanske det äntligen blir vår. Känner ju att dagarna börjar bli längre. Även om solen inte skiner på en klar himmel vet man att den gömmer sig bakom molnen.
Så iaf, tillbaka till dagen. Joel och jag traskade hem i regnet med tunga matkassar och så kommer en bil, körandes i högfart och skvätter ner både mig och Joel. Inte så trevligt, men vi dog inte av det iaf. Mamma lagade härlig spagetti och köttfärssås och jag spelade SNES, som vanligt. En mupp som heter Jonte kom på besök och höll Joel sällskap senare under kvällen. Jag satt i mitt rum och såg på anime och sjöng för mig själv.
Mitt i allt hörde jag hur någon plötsligt ryckte tag i handtaget till ytterdörren och sedan följde en ringning. Som normalt gick jag för att se vem det var, men det var mörkt i trappen och personen hade inte en tanke på att tända lampan. Jag avvaktade och stod tyst och betraktade främlingen så gott det gick i mörkret. Till slut tände mannen lampan och började bulta på dörren. Då jag inte kände igenom honom och med tanke på hur han vinglade runt vågade jag inte öppna dörren utan stod och bara stirrade på honom. Han tog fram en nyckel, tror jag - lite svårt att se genom kikhålet. Så gick mannen bort till dörren vid sidan om våran och försökte öppna där istället. När han fattade att han inte kunde öppna dörren gick han tillbaka till vår dörr, bultade och ropade åt oss att släppa in honom. Joel kom till vår allas räddning och svarade åt mannen med en mörk röst. Jag och Jonte stod i bakgrunden och höll oss för skratt. Det var så komiskt när Joel skulle låta som en sur gammal gubbe och förklara att mannen gått fel. Inte ens mamma kunde hålla sig utan vi stod alla till slut och bara skrattade. Till slut fattade den fulle mannen att han gått fel och gick ut på gården. Det var kul men lite smått läskigt.
Pratade även med Susanna, det var länge sen känns det som. Men sen kan det vara för att jag inte sitter vid datorn lika mycket längre. Händer ju ingenting och jag får jämt dåligt samvete när jag sitter här. Vet ju att jag fortfarande inte skrivit färdigt novellen fast jag hela tiden säger att jag ska göra det. Men kan ju inte hjälpa att det som finns i huvudet inte kommer ner på papper. Vet helt enkelt inte hur jag ska formulera mina tankar. Skulle jag ens försöka skulle det bli som att skriva ett telegram.
Kvällen fortsatte och datorn segade sig som vanligt. Blev att jag istället såg på en film med mamma och Joel, eller iaf slutet av den. Sen såg jag mer anime i rummet samt uppdaterade min lista över animer jag sett. Inte så mkt, men heller inte så lite. ^^
men nu avslutar jag här och ska strax stänga av datorn och sova.
1 kommentar:
en post bil höll på o skvätta ner mig med as mkt vatten en dag när jag gick hem från skolan XD
Skicka en kommentar