Tjejen som var sur

Okej sitter här för mig själv som vanligt. Ganska skönt faktiskt om man tänker efter, man slipper behöva tänka på vad man gör, hur man är... Just nu är jag ganska sur och nedstämd. Hittade en jättesöt dräkt som jag ville köpa. Man fick sex plagg till priset av ca.600 kr. Det är väl inte så farligt? Mamma sa direkt nej då hon tyckte att dräkten var fruktansvärt ful och inte värt priset. Men hallå!? det är ju en Seigaku-dräkt!! Jag som antagligen lär cosplaya nästa år behöver en kostym och då jag inte har ngn att klä ut mig till tyckte jag att detta var ett bra alternativ. Jag älskar Prince of Tennis och skulle dö av lycka om jag fick en kostym från serien. Men mamma förstår sig inte på såna saker, tyvärr. Allt jag hade behövt göra var att ta måtten, bett min kusin beställa och sen bara vänta på att få hem den. Men då inte bara mamma var emot köpet bestämde jag mig för att strunta i det. Jag är ju trots allt inte väldigt atletisk av mig, så varför köpa en träningsdräkt? Men det var ingen som tänk på att om man ska träna, kan det vara ett plus att ha träningskläder... fast dessa skulle iofs användas till cosplay xD
Nä jag får väl köpa ngt skit i stället, som en nattmössa.. ja det verkar ju vettigt. För det är ju trots allt en Naruto nattmössa och det är en samlarsak. Även fast jag inte använder den så kan jag ju köpa den. Men sen var det ju så att jag inte bryr mig om Naruto såsom många andra gör.. varför? Ja det vet jag inte. Om det är någon som verkligen vet varför alla älskar Naruto, serien alltså - inte Naruto som person, snälla säg för jag vill veta.
Annars kan jag köpa en Fruits Basket mobil plysch... jo för all del, den är ju hur söt som helst, men känns också onödig. Varför slösa pengar på att köpa ngt till mobilen när jag kan köpa ngt till mig själv.
(Du kanske har märkt vid det här laget att jag är ganska pissed-of på att folk kan tänka sig att slösa ut pengar på mobilsmycken och nattmössor istället för träningskläder)...
Ingen förstår mig asså, jag vet att jag köper många onödiga saker... som nyckelringarna som bara ligger och skräpar i min låda eller klockan på bordet som inte har ngt batteri i sig.

Jag vill bara att folk ska acceptera mig för den jag är.. varför kan dem inte det?